Nurse Jackie s01e01-05

Showtimes senaste serie handlar om den cyniska och lite buttra sjuksköterskan Jackie spelad av Edie Falco. Jackie jobbar alldeles för mycket och för att orka med missbrukar hon smärtstillande tabletter. Som langare och tillika älskare fungerar sjukhusets apotekare Eddie. Jackie lever ett dubbelliv med trevlig man och två döttrar hemma medan hon på jobbet antas vara singel. Den enda som känner till hemligheten är den snobbiga Dr O’Hara, hennes bästa väninna.

Nurse Jackie är precis som kanalens förra nyhet United States of Tara långt ifrån något mästerverk. Serien är en så kallad dramedy men med störst fokus på drama. Humorn är inte särskilt märkvärdig utan skämten blir ofta åt buskishållet. Har du som jag ont om serier nu under sommaren kan den vara värd en chans annars föreslår jag att du investerar din tid i något bättre.

True Blood s01e01-06

HBO är inte längre den kung bland kabelkanalerna som den en gång var utan både Showtime, AMC och FX är alla i alla fall minst jämbördiga när det gäller kvalitetsserier. När True Blood är HBO:s för närvarande största serie så tycker jag att det är ett klart bevis på en nedgång.

Efter att ha läst bloggar och forum så verkar tittarna ganska splittrade i omdömet. De som älskar True Blood verkar dock vara några fler de som hatar den. Jag känner mig som en centerpartist när jag ställer mig någonstans mittemellan. Halvvägs genom säsongen har serien fortfarande inte lyckats fånga mig på samma sätt som så många andra HBO-serier gjort.

Till att börja med tycker jag Anna Paquin som spelar Sookie är en ganska medioker skådis. Hennes sydstatsdialekt är på gränsen till outhärdlig att lyssna på. Brorsan Jason är en korkad väldigt endimensionell figur som bara tänker på sex hela tiden. Tara, bästa kompisen, är en av få karaktärer som faktiskt blivit intressantare med tiden även om hennes intresse för Jason är helt obegripligt.

De karaktärer som jag lyckas uppbåda något större intresse för är framför allt vampyren Bill, den fjolliga kocken Lafayette samt de båda poliserna som utreder morden i stan. Alexander Skarsgårds uråldriga vampyr Eric har än så länge bara synts till i ett avsnitt så jag har inte riktigt fått en uppfattning om honom än.

Även om jag inte alls är såld på serien än kommer jag fortsätta kolla. Det är inte direkt så mycket annat som konkurrerar just nu så tiden räcker till. Lite intressant är det ju också att få reda på vem det är som mördaren. Själv har jag ingen teori än mer än jag inte tror att det är barägaren Sam som de vill få oss att tro.

In treatment s02e01-20

Medan SVT visar första säsongen av HBO:s lilla okända pärla har mer än halva av den andra säsongen på 35 avsnitt visats i USA. Med tanke på alla säsongsavslutningar som varit den senaste tiden har jag hamnat lite på efterkälken och bara hunnit se de fyra första veckorna.

Pauls liv har förändrats en hel del sen vi såg honom sist. Han och Kate har skiljt sig och han bor nu ensam i Brooklyn där han också har sin nya praktik. På fredagarna tar han tåget tillbaka till Maryland för att hälsa på sin barn samt fortsätta sin egen terapi hos Gina.

I och med flytten är det helt nya patienter vi får lära känna denna säsongen. Först ut är Mia som är en ensamstående 43-årig karriärskvinna som längtar efter man och barn men inser att tiden är på väg att rinna ifrån henne. Intressant nog var hon 20 år tidigare också Pauls patient. Vid den tiden gjorde hon en abort som hon nu verkar ångra och vilja lägga över skulden på Paul.

På tisdagar är det Aprils tur att inta soffan. Hon är i tjugoårsåldern och har precis fått besked att hon har cancer. Fast att hon har vetat det i ett par veckor har hon inte berättat det för sin familj och inte heller påbörjat någon behandling. Hennes bror är nämligen autistisk och hon anser att hennes föräldrar har nog med bekymmer att tänka på. Paul gör allt för att få henne att tänka på sig själv i första hand för en gångs skull och påbörja behandling.

Nästa patient att träffa Paul är den tio-åriga lite småknubbiga Oliver och ibland även hans separerade föräldrar. Föräldrarna har helt olika uppfattningar om hur Oliver ska uppfostras vilket är en stor orsak till han problem med både vikten och att sova.

Sist ut är den åldrande VD:n för ett multinationellt företag som råkat ut för någon slags giftskandal. Walter, spelad av farsan från Frasier, John Mahoney, har både sömnproblem och panikattacker att handskas med.

Den andra säsongen är trots eller kanske tack vare nya patienter minst lika bra som första. Den enda jag saknar lite grann är Sophie som spelades helt underbart av stjärnskottet Mia Wasikowska. Framför allt är Pauls egen utveckling intressant att följa. Skilsmässan och flytten har tagit hårt på honom och han är inte alls nöjd med sitt nya liv.

Peep Show s01-02

Peep Show är en i Sverige sorgligt okänd komedi. Jag upptäckte den lite av en slump i en kommentar till den eminenta bloggen Finpops inlägg om The Inbetweeners.

Serien handlar om det ganska osannolika paret Mark och Jeremy som förutom att de bor ihop inte har mycket gemensamt. Mark är den ordentliga smånördiga killen som har ett oglamoröst kontorsjobb medan Jeremy är en arbetslös misslyckad musiker. De är både ganska misslyckade när det gäller relationer med det motsatta könet. Mark drömmer om sin arbetskamrat Sophie som tvekar om hon ska välja honom eller den betydligt tuffare kollegan Jeff. Jeremy som har lite mer självförtroende än Mark har siktet inställt på grannen Toni som precis har skiljt sig från sim man som också heter Toni.

Förutom att humorn är grymt skön är det framför allt sättet serien är filmad på som gjort att jag fastnat. Ofta får man se händelseförloppet från huvudpersonernas perspektiv. Dessutom får man höra deras tankar när de försätter sig i helsjuka situationer. Serien har hittills sänts i fem säsonger och är väl värd att upptäckas av fler.

Party Down s01e01-03

Rob Thomas, skaparen av Veronica Mars är en av männen bakom Starz nya komediserie Party Down. Nästan hela casten samt många av gästskådisarna har någon anknytning till Veronica Mars. Kristen Bell själv ska tydligen också medverka i något avsnitt.

Serien handlar om ett gäng ganska misslyckade festfixare ledda av Ron Donald (Vinnie Van Lowe från VM). Under sig har han bl a Kyle med skådespelardrömmar, Henry – känd från en ölreklam samt Roman en sci-fi-nörd med lite för höga tankar om sig själv.

Förväntar man sig många skratt ska man se något annat. Party Down är  oftast mer pinsamt än roligt och gillar man amerikanska The Office kanske det här också kan vara något.

Kings s01e01-04

Den senaste tiden har jag börjat kolla på för mig ovanligt många nya serier. För det mesta brukar jag låta en serie gå i några avsnitt och läsa på lite om den innan jag eventuellt börjar följa den. Nu har det varit en period med lite för mycket luckor i min tv-kalender så därför har jag börjat kolla en del serier jag i vanliga fall kanske hade hoppat över.

NBC:s storsatsning Kings med Ian McShane (Al Swearengen från Deadwood) startade ganska lovande med ett dubbelavsnitt. McShane spelar Kung Silas som styr sitt rike Gilboa med järnhand. Landet ligger i krig och den unge David lyckas rädda kungens son som tagits som gisslan. Han blir genast folkets nya hjälte och får umgås med kungafamiljen där han blir förälskad i kungens dotter.

Kings ska vara en modern David och Goliat-berättelse. Därför hade jag förväntat mig mer maktspel mellan kungen, David och kungens son Jack som stöds av kungens rike svåger som en gång i tiden lät Silas få makten.

Drottningen gör allt för att förstöra David och dotterns eventuella förhållande. Kungen har en hemlig sjuk son med sin älskarinna. Jack är utåt sett värsta playboyen men är egentligen bög. När fokus läggs på ingridienser som detta gör det att serien mer känns som en ordinär såpa om än i väldigt snygg miljö.

Under senaste avsnittet satt jag bara och väntade på att det skulle ta slut. Blir det inte en snar förbättring nästa avsnitt riskerar Kings att försvinna från min tv-kalender långt innan NBC antagligen lägger ner den efter bara en säsong.

Robinson 2009 e01

Såhär två dagar efter premiären får väl också jag skriva några ord om alla svenskars älskningssåpa Robinson. Jag följde alla säsonger som gick på SVT men tappade intresset när TV3 bara lät kändiskåta 20-åringar vara med. Frågan är då om det har gått tillräckligt många år sen senast för att formatet ska gå hem igen. Det tror jag faktiskt att det har gjort även om jag inte är sådär hemskt imponerad av säsongsstarten.

TV4 har kört hårt med att det ska vara så mycket tuffare i år men det innebär ju inte att automatiskt att det blir så mycket bättre tv bara för det. Ett sandstrand fungerar nog lika bra som ett skitigt träsk för att skapa konflikter. Men att de verkar ha slopat alla löjliga pris med massage och telefonsamtal hem ser jag bara som något positvt.

Klippningen när det gällde plankan var tämligen usel. Blev ju ingen spänning alls när de bara snabbt visade en massa plums. Man hade ju heller ingen aning om hur länge de stått där. Plus för att de bara lät tanten som åkte ut försvinna ut en massa farväl och liknande.

Efter bara ett avsnitt har jag redan lyckats hitta ett störobjekt och en favorit. Beatrice “jag river väggar och dödar ödlor” Karlsson vinner pris som mest enerverande. Erik Billing tar hem segern som den skönaste slackern. Annars tyckte jag att de flesta verkade tämligen anonyma än så länge. Förhoppningsvis blir det bättre fart och mer konflikter nästa vecka.

United States of Tara s01e01-07

När piloten kom för två månader var jag inte särskilt imponerad av vad jag såg. Eftersom det då fanns mycket bättre serier att följa så la jag en fortsättning i malpåse. Men nu när tv-torkan består har jag tagit upp tittandet igen. Jag tycker fortfarande inte att det är särskilt märkvärdigt men det har ändå blivit lite intressantare.

Serien handlar om Tara som lider av multipla personligheter och hennes familj. Hennes alternativa personligheter är den odrägliga tonåringen, machomannen och den duktiga hemmafrun. När hon blir någon annan än sig själv så blir det väldigt sterotypt och serien fungerar faktiskt bättre när hon bara är sitt normala jag.

Precis som med en del andra serier (exempelvis Mad Men & Big Love) tycker jag att det är birollerna som är klart intressantare än huvudrollen. Den struliga tonårsdottern och hennes förhållande till sin slibbiga chef på restaurangen är den mest spännande storylinen just nu.

För att vara en serie från Showtime så är den förvånansvärt menlös och jag rekommenderar egentligen inte den. Men har ni som jag tomt i er seriekalender så duger den till att slösa bort 25 minuter med.

Komediserier

Det känns lite tunt med bra serier rent allmänt nu. Därför har jag börjat kolla på lite komediserier som omväxling. Jag föredrar ju helt klart välspelade dramaserier från HBO och FX men i brist på det får man nöja sig med 20 minuters lättsmält underhållning. The Office och New Adventures of Old Christine följer jag sen innan men de går båda på lite tomgång just nu.

För några veckor sen började jag kolla på The Big Bang Theory och har snart sett i fatt bägge säsongerna. Den började bra men efter ett tag blev det lite enformigt. Precis som de flesta så tycker jag att det är Sheldon som är seriens behållning även om jag inte tycker han är så fantastiskt rolig som en del verkar tycka. Det roligaste är nog när han bråkar med sin nemesis Leslie Winkle.

En annan komedi som jag nog sätter högre än TBBT är den engelska serien The Inbetweeners. Den hade jag aldig hört talas om innan jag läste om den på Flamingons tv-blogg. Serien kan jämföras med American Pie och är så där lagom pinsam så att man inte behöver plocka fram skämskudden direkt utan kan skratta i stället.

Big Love s03e01-02

Det är lite tunt med bra program från kabelkanalerna för tillfället. Ett undantag är polygamiserien Big Love som är inne på sin tredje säsong. Även om den inte tillhör en mina absoluta favoriter så är den i alla fall helt klart sevärd.

Bill har fullt upp både när det gäller jobbet och sin stora familj. Nu har han äntligen lyckats lura på indianerna sin planer för ett kasino. Tycker nästan alltid att den sidostoryn är det absolut segaste med Big Love så jag hoppas att de fokuserar lite mindre på det ett tag nu.

Efter att ha varit på några läkarundersökningar så verkar det som att Barbs cancer trots allt inte har kommit tillbaka. Då hoppas jag att det innebär att hon börjar tvivla på det riktiga med att ta in Ana som en fjärde fru. Jag har lite svårt för henne och jag fattar ju inte vad hon ser hos träbocken Bill. Han är ju tråkigare än att se målarfärg torka. Dessutom får hon ju sur-Nicki och alla de andra på köpet. Nej, det känns helt fel att hon skulle kunna välja den livsstilen.

Det jag vill se mer av är barnen. I första avsnittet handlade lite Teenie och att hon lät grannbarnen kolla i porrtidningar mot betalning. Det vore konstigt om de bara släpper den tråden helt så jag hoppas vi får en förklaring längre fram. Det verkar som Sarah har gått och blivit gravid. Kanske därför hon gjorde slut med Scott.  Ska bli intressant att se hur hon tacklar den här situationen.