Höstens nya komedier del 3

HBO har framför allt gjort sig känt för sina fantastiska dramaserier. När det kommer till komediserier är de inte riktigt lika framgångsrika. De flesta av deras komedier (Entourage undantaget) är ofta så långt ifrån folkliga man kan komma. Eftersom HBO inte har samma extrema tryck på fantastiska tittarsiffror som de stora kanalerna kan de våga sig på att göra serier som bara tilltalar en lite smalare grupp.

Bored to Death känns som ett givet exempel på en serie som inte hade kunnat sändas hos någon av de fyra stora. Och då syftar jag inte på att det röks gräs lite då och då. Till skillnad från de flesta komedier är det här inte någon hetsjakt på att varje liten scen ska vara rolig och leda till billiga skratt. I stället är det mer en mysig serie med sköna karaktärer som man själv hade kunnat tänka sig att hänga med.

Serien kretsar kring den ganska misslyckade författaren Jonathan Ames (Jason Schwartzman) som efter att hans tjej dumpat honom bestämmer sig för att börja extraknäcka som privatdetektiv. Till sin hjälp har han ibland sin bästa vän, serietecknaren Ray (Zach Galifianakis). Den tredje huvudrollen innehas av Ted Danson som spelar George Christopher, tidningsredaktör och tillika Jonathans chef.

Ett typiskt avsnitt kretsar kring något oftast ganska banalt uppdrag Jonathan lyckats få i sin roll som olicensierad deckare. Tempot är väldigt makligt och det händer inte så mycket men ändå sitter man ofta med ett fånigt leende när de korta avsnitten är slut. Första säsongen är bara på åtta avsnitt och går alltså snabbt att beta sig igenom. Som feelgood-serie räknat rekommenderar jag Bored to Death starkt.

Höstens nya komedier del 2

För några år sedan var NBC en av de största kanalerna med succéer som Seinfeld, Vänner och Frasier. Nu för tiden har kanalen stora problem och är klart minst bland de fyra stora i USA. Komedier är de dock fortfarande ganska bra på även om inga av deras nyare serier ens är i närheten av Seinfelds storhet.

NBC:s nya komedi är alltså Community som ingår i deras starka torsdagsblock tillsammans med Parks and Recreation, The Office och 30 Rock. Parks and Recreation har jag precis börjat kolla på och har inte direkt fastnat än. Men efter vad jag har hört så har serien höjt sig rejält i säsong två så därför har jag gett den en chans. The Office följer jag även om det inte är någon större favorit längre. 30 Rock gillade jag aldrig utan gav upp det efter 7-8 avsnitt.

Community handlar om en väldigt brokig skara människor som av helt olika anledningar sökt sig till ett Community College. Det de har gemensamt är att de alla läser spanska och ingår i samma studiegrupp. Gruppen startades av slackern Jeff Winger som tidigare jobbat som advokat. Enda anledningen till han gjorde det var för att kunna lägga in en stöt på snyggingen Britta. De andra medlemmarna är den osäkra plugghästen Annie som är hemligt förälskad i sportkillen Troy, filmnörden Abed, ensamstående mamman Shirley samt gamlingen Pierce.

Efter en lite trevande men ändå okej start har serien bara växt och de sista avsnitten innan uppehållet har varit minst lika roliga som höstens andra komedisuccé Modern Family. Framför allt är det sammansättningen av så väldigt olika karaktärer som funkar perfekt. I de flesta serier brukar det alltid finnas ett antal karaktärer som jag stör mig på. I Community är det endast läraren Senor Chang som jag inte gillar och eftersom hans roll är ganska liten gör det inte så mycket. Fortsätter Community lika bra när det kommer tillbaka i mars så har det en fortsatt given plats i min tv-kalender.

Höstens nya komedier del 1

Hösten har bjudit på ovanligt många nya hyfsade komedier. Jag har valt att följa Modern Family, The Middle, Community och Bored to Death. I del 1 recenserar jag de båda förstnämnda komedierna från ABC medan de andra två får vänta på sin tur.

Den mest hypade av dessa är Modern Family. Serien handlar om tre olika familjer som är släkt med varandra. Kärnfamiljen med tre barn, bögparet med en nyadopterad dotter från Vietnam samt Jay som är nygift med en mycket yngre hetlevrad colombiansk fru med en tioårig son i bagaget.

I stora drag tycker jag nog att Modern Family lever upp till sin hype och av de fyra ovan nämnda serierna är det den som ger mig flest skratt. Roligast är den pinsamma farsan i kärnfamiljen som gör allt för att verka ungdomlig och cool. Jays tioåriga styvson med sitt lillgamla sätt är också ett fynd medan hans mamma med sin hemska dialekt är den jag har svårast för.

Betydligt mindre omtalad är familjekomedin The Middle. Familjen Heck är en typisk medelklassfamilj i en småstad i Indiana. I centrum står Frankie som förutom att ha huvudansvaret för familjen också jobbar heltid som bilförsäljare. Hennes godhjärtade men late man gör nämligen inte mer än absolut nödvändigt för att hjälpa till. Tillsammans har de tre barn; tonårssonen Axl som skiter i allt, mellandottern Sue som misslyckas med allt hon företar sig samt den smarta men väldigt underliga sonen Brick som hellre umgås med böcker än människor.

The Middle är varken särskilt originell eller rolig utan följer mallen för en familjekomedi till punkt och pricka. I samma genre rekommenderar jag i så fall hellre den några år gamla Malcolm in the Middle som även om den var  ojämn i alla fall lockade till skratt för det mesta.

Summer Heights High

Summer Heights High är en australiensk komediserie från 2007 med den 35-åriga komikern Chris Lilley i huvudrollen. Precis som The Office och ett antal andra komedier de senaste åren är det en så kallad mockumentär. Handlingen utspelar sig på en högstadieskola och skildrar på ett satiriskt sätt skollivet genom de tre huvudpersonerna Mr G, Ja’mie och Jonah. Alla tre rollerna görs alltså av Chris Lilley.

Mr G är en fjollig dramalärare med ett stort utslag av hybris. Hans högsta dröm är att få ett pampigt dramacenter uppbyggt och namngett efter sig. För att finansiera det sätter han upp en musikal om en av skolans elever som dog av överdos av ecstasy.

Ja’mie är en extremt bortskämd och självupptagen överklasstjej i 16-årsåldern. Genom ett speciellt skolprogram får hon byta bort sin tillvaro på en privatskola mot det mindre glamourösa livet på den offentliga skolan Summer Heights High.

Jonah är en strulig och vulgär 13-åring från Tonga. Tillsammans med sin kompisar gör han livet surt för både lärare och andra elever. Förutom att undvika skolarbete till vilket pris som helst är han även intresserad av breakdance.

Hur säker Lilley än är i de tre ganska olika huvudrollerna tycker jag aldrig riktigt att serien lyfter. Humorn blir ganska snabbt stereotyp och enformig. Även om enskilda scener kan vara småroliga tröttnar jag snabbt av att aldrig bli överraskad. Som serie betraktat är det väl ok men som komedi fungerar det inte alls för mig. Inte min typ av humor helt enkelt.  Vill ni ha en betydligt mer positiv recension rekommenderar jag ett besök hos Finpop.

The Office s05e01

Eftersom jag inte följer särskilt många komediserier så känns det trevligt att en av de bättre är tillbaka. Förra säsongen avslutades ju med att Andy friade till Angela vilket förstörde Jims chans att fria till Pam innan hon skulle till New York och börja på nån tre månaders lång konstutbildning. Säsongen rivstartade genom att med hjälp av en bantningstävling avverka åtta veckor på en gång.

Michael fortsätter sin vänskapstaktik med Holly (spelad av Amy Ryan från The Wire) som verkligen känns som ett lysande tillskott till serien. Hon har redan stått för några av seriens allra roligaste scener när hon har trott att Kevin är förståndshandikappad. Lite synd att hon fick reda på sanningen så snart men jag antar att det var oundvikligt.

Efter några veckor utan Pam så friade Jim till henne utanför nån vägkrog mitt i ösregnet. Frågan är ju om förlovningen kommer att dra ut på tiden och om hon hinner få känslor för sin nya konstkompis (spelad av Rick Sommer från Mad Men).

Triangeln mellan Andy, Angela och Dwight känns inte särskilt intressant och jag hoppas att Andy får reda på sanningen ganska snart.

Överlag en mycket bra säsongsinledning och jag tycker att The Office gör sig ganska bra i 40-minutersformatet. När nu Weeds har slutat (även om jag två avsnitt kvar att se) så känns det bra att både The Office och Entourage har kommit igång igen. Alla tre serierna räknas väl som komedier även om jag mer ser de som småmysiga dramedy-serier.